|
Dagens provning var dold. Det var en
kollektionsprovning med tre sorter och efter provet ville
spritkassören att vi skulle tala om vilken typ av whisky det var
och vad destilleriet heter. De tre proven varierade i färg och
smak och styrka. De två sista var mycket starka saker och med en
tydlig doft av aceton. Ingen av dem kändes direkt angenäm. Det
tredje provet hade inledningsvis en elak smak, men allteftersom
nivån i glasen sjönk så smakade den trots allt lite bättre.
Ingen hade direkt någon bra idé om vad
det kunde vara för något vi provat. Efter en vandring runt större
delen av jordklotet hängde frågan fortfarande i luften. Att det
var fråga om maltwhisky stod dock klart. Spritkassören berättade
att destilleriet startade 1995, att det öppnade igen 2003 efter
att ha varit stängt i två år när ett kompisgäng köpte det. Idag
finns två heltidsanställda som sköter produktionen. Fortfarande
kunde ingen pricka in destilleriet, så spritkassören var tvungen
att avslöja att Gröna Bandet inte behövde delas ut denna gång, då
det handlade om produkter från Sullivans Cove från Tasmanien
utanför Australien.
De tre proven bestod av:
Sullivans Cove Bourbon & Port Oak där
whiskyn lagrats lika lång tid på varje fattyp. Ålder var ej
angiven. Styrka 40% och till ett pris av 695 kronor.
Sullivans Cove Bourbon Maturation,
flaska 95/211 och fat HH0252 med en alkoholstyrka av 60%, utan
åldersbestämning och med ett pris av 799 kronor.
Det tredje provet bestod av Sullivans
Cove Port Maturation, flaska 138/427 och fat HH0548. Även denna
hade en styrka av 60%, saknade angiven ålder och med priset 799
kronor.
Det torde väl inte bli någon rusning
till inköpsstället, men det kunde konstateras att det var en
annorlunda och spännande erfarenhet att få prova en maltwhisky
från Tasmanien. För intresserade kan ytterligare upplysningar
inhämtas från
www.tasmaniadistillery.com.
Text:
Thomas Normark
Foto: Anders Hallberg
|
